En helt vanlig tisdag...
Eller?
Jo... eller ja, lite annorlunda inslag så klart :o)
Började dagen med att konstatera att vi återigen befinner oss under -20gradersstrecket och att golvvärmen i badrummet uppe inte riktigt hade hunnit med sig... I-landsproblem så det stänker om det, I know, men men... For så iväg till Carina och pratade ihop oss lite inför kommande året, träffade en "samarbetspartner från förr" igen för första gången på två år som hade dristat sig till att vara kvar hemma trots att farliga jag skulle komma *ler*
Sedan hem igen, hämta Leo, hämta mormor, byta bil med Peder och sedan ut till mamma för att planera trerättersmiddagen till på torsdag... Det blir timjanstekt lamm med dijonsås (på rödvin) och ostknyten till varmrätt.
MUMS!!!
Sedan hem för att höra att Internet inte funkar, efter många uteslutande åtgärder konstaterades att routern lagt av... så nu har bara en dator Internet = annalkande panik...
Så imorgon bitti när jag ska storhandla blir det väl ett besök till utvald elektronikaffär för att införskaffa en ny... ONÖDIGA pengar som måste ut... Well well... vad göra då? Går ju inte att tro att man ska få ha kvar en tonåring i huset ett helt lov om inte Internet fungerar för alla ;o)
Nu eldas det i kaminen och jag ska läsa lite papper i eldens ske , Leo har sett julkalendern som närmar sig sista versen, tonåringen slaktar zombies och Herrn i huset läser tidningen... så går vi alla sakta in mot den länga ledighet som närmar sig...
Is Nice!!
Förhoppningar, sprakande eld och salami
Sitter och skriver, letar info och läser Foucault.
Bredvid mig sprakar elden, var ut i de -20 och hämtade in ved efter att ha handlat lite pepparsalami och gravad lax samt tunnbröd av delikatessgubben som varit förbi förut i sin vita lilla skåpbil, det är väl mysigt det tycker jag!
Har fått lite att göra, tack Carina, så nu går dagarna lite fortare.
Det är lustigt, det kan gå låånga perioder med inget att göra.
Sedan kommer massor!
Nu är jag antagen till Sociologi B, har förhoppningar om jobb om ett litet tag och dessutom hörde de av sig om ett jobb jag sökt som coach åt Arbetslivsresurs... hur kommer det sig att livet beter sig på det viset egentligen?
Men det känns fantastiskt, vilken härlig känsla att ta med sig mot helgen som kommer!
Nu ska jag sätta mig och läsa igenom en lista med skall-krav och se hur man skulle kunna möta dem ;o)
Ha en så bäst helg alla, njut av snön, nu är det vinter :o)
Bara fast just nu!
Your cruel device, your blood like ice
One look could kill my pain, your thrill
I wanna love you but I better not touch
I wanna hold you but my senses tell me to stop
I wanna kiss you but I want it too much
I wanna taste you but your lips are venomous poison
You're poison running through my veins, you're poison
I don't wanna break these chains
Your mouth, so hot, your web, I'm caught
Your skin, so wet, black lace on sweat
I hear you calling and it's needles and pins
I wanna hurt you just to hear you screaming my name
Don't wanna touch you but you're under my skin
I wanna kiss you but your lips are venomous poison
You're poison running through my veins, you're poison
I don't wanna break these chains
Running deep inside my veins
Posion burning deep inside my veins
One look could kill my pain, your thrill
I wanna love you but I better not touch
I wanna hold you but my senses tell me to stop
I wanna kiss you but I want it too much
I wanna taste you but your lips are venomous poison
You're poison running through my veins, you're poison
I don't wanna break these chains, poison
I wanna love you but I better not touch
I wanna hold you but my senses tell me to stop
I wanna kiss you but I want it too much
I wanna taste you but your lips are venomous poison
You're poison running through my veins, you're poison
I don't wanna break these chains, poison
Sömnen, ack så viktig!
Vaknade av att det plingplongade i telefonen, kände mig väldigt pigg men var lite fundersam över att det var så tyst i huset och jag tittade på klockan... den var nio! Alla hade hunnit lämna huset och jag hade inte ens vaknat av det. Jo, iofs, telefonen plingplongade ca en timme tidigare men det somnade jag ifrån, helt knäckt efter flera nätters frånvaro av sömn.
Men Hey, nu känner jag mig ju som mig själv igen, sedan om det är bra eller dåligt, det får någon annan svara på *ler*
Nu har jag suttit och läst på om det HÄRLIGA fröerna jag fick av min kära mor, ska bli så roligt att sätta igång med dem... tänk att det ger sådan tillfredsställelse att sätta egna fröer och se saker växa!
Ha en trevlig vecka alla!
Känslomässig berg- och dalbana
Så är det söndag och jag är nöjd med helgen!
Trött!! Men nöjd!
Hade en jättetrevlig kväll/natt med kära vänner och goda, vissa mindre dock, whiskysorter, god mat och goood kladdkaka. Nu är jag trött, det kommer ju efter allting, har ju inte sovit på flera nätter som jag behöver.
Nu på eftermiddagen var vi till mormor och hade paketdag med närmaste familjen, fick så fint halsband av Peder och Super Mario Bros Wii, så himla skitkul! Har suttit och börjat lära mig det nu i kväll, det är verkligen roligt! Det behövs lite old school-stuff ibland!
Sedan så ligger det saker och gnager, tankar, funderingar, önskningar, farhågor, begär, ilska... Känslomässig berg- och dalbana är inte att rekommendera. Men det är väl ofrånkomligt när jag väl börjar städa i mig själv att saker dyker upp som illa tvunget måste tas om hand om. Det är väl ofrånkomligt när jag väl släpper något in på livet att det också dröjer sig kvar.
När sedan det jag tror att jag har fått ordning på byter riktning så blir det ännu tuffare.
När jag tror att jag förstår så ska det så klart skrivas mig på näsan att jag inte alls är med.
Hur kan jag få min trygghet i det här...
När något upptar ens tankar och stör i ens vardag, var det inte då jag måste ta mig en rejäl funderare?
Underlig natt!
Hade en underlig natt i natt, somnade för det första efter tre.
När jag då väl sov så vaknade jag, helt förbryllad och funderade över vad klockan egentligen var, om jag ahde skjutsat Leo och om jag hade glömt att väcka Johan... ok... inte lätt inte.
Somnade så om för att vakna med ett ryck igen, denna gång av samma orsak. Hur korkat är inte det då?
Jag som aldrig har missat att ställa klockan och dubbelkollar ungefär 10 gånger innan jag somnar att jag verkligen har ställt den på rätt tid.
Så i morse var det tuuungt... Var så sjukt trött när det avar dags att kliva upp vid sju. Körde iväg Leo, hem, in i duschen, väckte Johan, iväg med honom, for och snyltade morgonkaffe hos mormor o Stig och hade ett långt, trevligt samtal med Carina. Var sedan iväg och inhandlade lite till söndagen och isåg vid tolv att jag inte hade ätit någon frukost... Huvudvärk till tusen... Hur dum med sig själv får man vara egentligen?
Så det blev Max och sedan hem för att pyssla lite... nu väntar en lång kväll och stor ansträngning att orka med mig själv, så jag inte somnar ifrån i soffan innan Idolfinalen går av stapeln...
Ha en trevlig helg alla!
När jag då väl sov så vaknade jag, helt förbryllad och funderade över vad klockan egentligen var, om jag ahde skjutsat Leo och om jag hade glömt att väcka Johan... ok... inte lätt inte.
Somnade så om för att vakna med ett ryck igen, denna gång av samma orsak. Hur korkat är inte det då?
Jag som aldrig har missat att ställa klockan och dubbelkollar ungefär 10 gånger innan jag somnar att jag verkligen har ställt den på rätt tid.
Så i morse var det tuuungt... Var så sjukt trött när det avar dags att kliva upp vid sju. Körde iväg Leo, hem, in i duschen, väckte Johan, iväg med honom, for och snyltade morgonkaffe hos mormor o Stig och hade ett långt, trevligt samtal med Carina. Var sedan iväg och inhandlade lite till söndagen och isåg vid tolv att jag inte hade ätit någon frukost... Huvudvärk till tusen... Hur dum med sig själv får man vara egentligen?
Så det blev Max och sedan hem för att pyssla lite... nu väntar en lång kväll och stor ansträngning att orka med mig själv, så jag inte somnar ifrån i soffan innan Idolfinalen går av stapeln...
Ha en trevlig helg alla!
...
Konstatera att det tar stopp
Som om det inte vore nog...
Lägg så även till abstinens
Vänta sedan ut tomheten
Konstatera till sist att det går bra ändå
Som om det inte vore nog...
Ta så fram det till ljuset igen
Locka fram mörkret i mig
Konstatera att det tillslut inte var så väl dolt
Som om det inte vore nog...
Lyckas dra fram ilskan
Uppger uppgivenhetens suck
Konstaterar att detta funkar inte för mig
Som om det inte vore nog...
Vad finns det egentligen för val
Som om det inte vore nog...
Lägg så även till abstinens
Vänta sedan ut tomheten
Konstatera till sist att det går bra ändå
Som om det inte vore nog...
Ta så fram det till ljuset igen
Locka fram mörkret i mig
Konstatera att det tillslut inte var så väl dolt
Som om det inte vore nog...
Lyckas dra fram ilskan
Uppger uppgivenhetens suck
Konstaterar att detta funkar inte för mig
Som om det inte vore nog...
Vad finns det egentligen för val
Söndagsfunderingar...
Ja, så var en vecka slut!
Det kom sig så att pappa och jag pratade om min barndom och det har inte hänt så ofta. Jag är väldigt glad att vi kan göra det nu för jag känner att jag behöver hans vittnesmål om mitt liv också, det kompletterar mig. Jag har insett att jag inte minns så mycket, vilket inte är så himla kul och därför är jag glad när vänliga själar hjälper mig dra streck från punkt till punkt.
Allt detta gör att jag nästan drar mig för att lära känna personer närmare när jag känner att det är någon jag skulle kunna komma att tycka mycket om... Och det är väl dumt! Hur mycket får man inte ut av sådana relationer? Hur berikad blir man inte? Men rädslan för att bli av med personen eller att den ska bli besviken på mig eller jag på den har varit ett jättehinder för mig.
Ha en härlig vecka alla som läser, själv ska jag börja den med att gå och köpa ett gymkort, för min sjukgymnast ska vara borta i nästan en månad och så länge kan man ju inte göra paus!
En lite underlig vecka på många sätt, ingenting har varit som det ska men så blir det ju ibland, det är bara att gilla läget så löser allt sig. Var iväg och färgade håret, klippte inte så mycket, tycker om den längd det är nu. Men tydligen så blev det såå annorlunda så jag inte var mig själv längre... Ja, ni som var där i lördags vet vad jag pratar om *ler*
Jag är i alla fall jättenöjd!
Fick äran att ha två av mina bröder här i fredags kväll, vi sjöng Singstar och spelade Guitar Hero och hade jättemysigt. Var en sväng till pappa dagen efter och det var väldigt trevligt det med... det fanns ju tårta kvar :oD
Det kom sig så att pappa och jag pratade om min barndom och det har inte hänt så ofta. Jag är väldigt glad att vi kan göra det nu för jag känner att jag behöver hans vittnesmål om mitt liv också, det kompletterar mig. Jag har insett att jag inte minns så mycket, vilket inte är så himla kul och därför är jag glad när vänliga själar hjälper mig dra streck från punkt till punkt.
Jag har länge varit rädd för relationer, eller rättare sagt för att skapa nya. Rädslan ligger i insikten att folk kan överge mig, lämna mig eller göra mig besviken. Har ännu inte behövt gå igenom ett dödsfall av någon som står mig väldigt nära, gammelmormor gick bort för två år sedan, men det var så inväntat så det blev nästan skönt när det var klart. Jag är hemskt rädd för att någon nära ska dö.
Allt detta gör att jag nästan drar mig för att lära känna personer närmare när jag känner att det är någon jag skulle kunna komma att tycka mycket om... Och det är väl dumt! Hur mycket får man inte ut av sådana relationer? Hur berikad blir man inte? Men rädslan för att bli av med personen eller att den ska bli besviken på mig eller jag på den har varit ett jättehinder för mig.
Tillit, vad är det?
Ska man lita på folk?
Är jag så bra så att jag kan låta bli tanken om att den andre snart kommer att genomskåda mig för den jag egentligen är, enligt mig själv osv...
Fick av pappa en ledtråd till det i lördags och insåg att jag måste ha gått med denna jättekonflikt länge... så nu har jag något nytt att dryfta efter nyåret med den man på Gillebergets VC som lyckats få min tillit.
Ha en härlig vecka alla som läser, själv ska jag börja den med att gå och köpa ett gymkort, för min sjukgymnast ska vara borta i nästan en månad och så länge kan man ju inte göra paus!
Varulven i mig...
Alltså, det är inte ofta jag tillåter mig själv att bara vara...
Var och tränade idag, det var svårt eftersom jag var så trött.
Samtidigt som mig den senaste tiden har en man tränat som perspirerar värre än en grönlänning i en bastu i Finland... så äckligt! Jag överdriver inte men det är pölar runt motionscykeln, det droppar av handtagen och displayen lägger nästan av pga fuktskadorna... Det är då man tackar för att det finns ytdesinfketionsmedel!
När jag sedan kom hem så hade jag fått en avi om att jag hade ett rek att hämta ut och pang vad hjärtat slog igång! Körde tillbaka till Ica på Alnö och gick in och mycket riktigt, det var ett brev från Skolinspektionen. Höll nästan inte på att få upp kuvertet, så bedrövligt dålig är min kropp på att hanteras stress och förväntningar nu för tiden. Och ur kuvertet drog jag upp ett avslag. *suck* Motiveringen var bl.a. för dålig elevprognos, dvs att jag inte kunde förklara och specificera hur elevantalet skulle se ut vid skolstart och hur det sedan skulle vara fördelat klassvis när skolan var fullt utbyggd... jo, det är ju så lätt att veta?
Så nu har jag tre val:
Eller... så hoppas jag på att få komma in på sjuksköterskeutbildningen och öppnar sedan efter det något eget, vilket jag också funderat över ett tag nu... Tror det skulle vara superroligt att läsa det, utmanande och väldigt intressant och verkligen något som är bra att ha med sig in i framtiden med alla pensionsavgångar som väntar.
Men just nu, känner jag att jag behöver lite positiva inslag och händelser i min vardag... känner mig liiiite väl urvdriden just nu..... somebodey, wind me up!
(och själklart glorifierar jag mig själv litegranna, annars går det inte sådana här dagar, då behöver man få vara sig själv som man skulle vara i den perfektaste av världar ;o) )
Bara vara trött och inte bry mig
Bara vara lat och inte laga mat
Bara ringa till Peder och säga just det, att idag tänker jag inte laga någon mat, lös det!
Nu är det fullmåne och därmed försvinner sömnen ut genom fönstret och underliga drömmar smyger sig på under de få timmar jag nickar till. I natt... ojoj... vad man kan blanda ihop personer, platser och händelser.
Nu är det fullmåne och därmed försvinner sömnen ut genom fönstret och underliga drömmar smyger sig på under de få timmar jag nickar till. I natt... ojoj... vad man kan blanda ihop personer, platser och händelser.
Var och tränade idag, det var svårt eftersom jag var så trött.
Samtidigt som mig den senaste tiden har en man tränat som perspirerar värre än en grönlänning i en bastu i Finland... så äckligt! Jag överdriver inte men det är pölar runt motionscykeln, det droppar av handtagen och displayen lägger nästan av pga fuktskadorna... Det är då man tackar för att det finns ytdesinfketionsmedel!
När jag sedan kom hem så hade jag fått en avi om att jag hade ett rek att hämta ut och pang vad hjärtat slog igång! Körde tillbaka till Ica på Alnö och gick in och mycket riktigt, det var ett brev från Skolinspektionen. Höll nästan inte på att få upp kuvertet, så bedrövligt dålig är min kropp på att hanteras stress och förväntningar nu för tiden. Och ur kuvertet drog jag upp ett avslag. *suck* Motiveringen var bl.a. för dålig elevprognos, dvs att jag inte kunde förklara och specificera hur elevantalet skulle se ut vid skolstart och hur det sedan skulle vara fördelat klassvis när skolan var fullt utbyggd... jo, det är ju så lätt att veta?
Sedan var det att budgeten var bristfällig, men det hade jag även motiverat med att jag inte kan svara på vissa saker då jag inte kan få ut information om t.ex. sponsring innan jag har ett pos. svar att ge en möjlig sponsor.
Det var även lagt för många timmar på elevens val i träningsskolan, hela 200 st utan tydlig motivering till vilka ämnen det skulle användas i.
Så nu har jag tre val:
1) Överklaga inom tre veckor som kan ta minst ett halvår
2) Skriva en helt ny ansökan, vilket hon på Skolinspektionen trodde skulle gå snabbast
3) Överge drömmen för något annat, har ju även haft med mig hela tiden att starta annan privat verksamhet i form av ett korttids alt. gruppboende.
Eller... så hoppas jag på att få komma in på sjuksköterskeutbildningen och öppnar sedan efter det något eget, vilket jag också funderat över ett tag nu... Tror det skulle vara superroligt att läsa det, utmanande och väldigt intressant och verkligen något som är bra att ha med sig in i framtiden med alla pensionsavgångar som väntar.
Men just nu, känner jag att jag behöver lite positiva inslag och händelser i min vardag... känner mig liiiite väl urvdriden just nu..... somebodey, wind me up!
(och själklart glorifierar jag mig själv litegranna, annars går det inte sådana här dagar, då behöver man få vara sig själv som man skulle vara i den perfektaste av världar ;o) )
Ok... here goes...
Låten heter "Duett" och ska egentligen framföras på det viset oxå men jag hade ju ingen att sjunga med så jag gjorde det själv... Hon som gjort den heter Rachael Yamagata och sjunger den tillsammans med Ray LaMontagne
Inge kommentarer tack!
Att trotsa sina rädslor...
Alltså... Jag tycker ju hemskt mycket om att sjunga men gör det gärna för mig själv, ensam typ i sovrummet eller så.
Men jag måste försöka komma vidare tänkte jag och rädslor är väl till för att trotsas så jag tänkte att om jag spelar in mig själv när jag sjunger och lägger upp det här så har jag verkligen trotsat en MAJOR rädsla hos mig...
Men HJÄLP vad läskigt, det går ju inte...
Dessutom har jag ingen vettig inspelningsutrustning, bara en filmkamera med mindre vettigt ljud och dessutom blev videon alldeles för mörk, vilket iofs är bra för då syns det ju inte att det är jag *nervöst skratt*
Ni som känner mig vet att jag är halvt på väg att dö nu, därför måste jag fundera på detta ett tag till... sorry!
En liten människa
Välkommen till världen lilla människa
Ett nytt liv, DU
Du för med dig nya förhoppningar, drömmar och mål
Du för med dig nya utmaningar, farhågor och rädslor
En unik spegel av föräldrars själar
Vackert inramad av föräldrars fysik
Samtidigt alldeles tom, alldeles ren
Alldeles din egen men i andras händer
Ta hjälp och var stark själv
Lär av andra
Lär dig saker själv
Värdera de egenskaper du blivit välsignade med
Ha styrkan att förstå dina svagheter
Må du få känna dig trygg
Var inte rädd för rädslan men fastna inte i oron och ångest
Väx i vissheten att DU KAN
Håll fast i övertygelsen att DU KAN när det stormar
Må du få möjligheten att bli den bästa just DU kan bli
Välkommen till världen, lilla människa, lilla du
Tack Anna
... som redde ut mina frågetecken, det finna verkligen stjärnor på kommunens stolar oxå!
Nu är ordningen återställd och nu vet jag vad som gäller för mina betyg... väljer att inte kommentera det mer.
Nu blir det fredagsmys så som reklamen vill att vi ska ha det, chips och tv... På föreläsningen igår så dissade han det ganska hårt kan jag säga, att det är bilden man ger till sina barn, att vi tittar på tv istället för att umgås och se våra barn, så för att barnen ska bli sedda av sina föräldrar så anmäler de sig till Big Brother och annat skit, för hur ska man annars bli sedd i denna värld om inte via tv, tidningar och kändisvärlden...
Men jorå.. så att ehh.... ikväll är det fredagsmys framför tv-n...
*suck* inget betyg...
Var upp på kommunhuset för att begära ut ett samlat betygsdokument... men nej, det fanns inget betyg på min naturkunskap b-kurs... VA?!?
Jag hade lyft bort teckenspråk c, matte c, och naturkunskap b då jag hade G på dem och de drog ner mitt snitt. Så jag hade så mycket poäng över att jag hade tagit bort dem men nu är tydligen inte betyget från naturkunskap b med?? HUR kan det få hända?
Hej Komvux, här kommer jag *tuuung suck*
Fick ha kvar mitt skyddsnät...
Ja, nej, det här går ju inte, att lämna dig nu mitt i detta, sade han och så får jag ha honom kvar ett tag till i alla fall men nu blir det ingen ny träff före det annalkande nyåret och då blir det även KBT-inslag.
Tack, jo det känns jättebra faktiskt!
Nu sitter jag och vilar mellan toastädning och uppackande av ting ämnade för gåvor som införskaffats under dagen. I kväll blir det föreläsning på Opalen i Njurunda, Lennart Matikainen, om självkänsla, ska bli jätteintressant och trevligt sällskap oxå!
Nu är mörkret här igen men idag gott folk sken solen på oss, det är värt att må extra gott över!
